Cao de Gado Transmontano…
Posted in Okategoriserat on december 11th, 2009 by maja72Ska inte.. men det vore kul, kan väl få leka med tanken lite…
Ska inte.. men det vore kul, kan väl få leka med tanken lite…
Fredags förmiddag är en dag som jag sent kommer att glömma, nog för att jag ska göra mitt bästa men tvivlar på att det kommer att gå riktigt bra.
Jag hade jobbat 2 nätter, första natten var riktigt vidrig… så där så man tar en kopp kaffe stående vid automaten när klockan är 1,30, magen vrålar. Natten efter blev rätt lugn mellan 1 och 4 men sen satte det igång igen. Var så trött när jag kom hem. Tog ut Iris och Ozzy på en prommis… det är skönt med den promenaden, jag rensar huvudet lite och varvar ner snabbare.
Efter frukosten kröp jag i säng, då bestämde sig samboskapet för att ta in sin hund (som aldrig vill vara inne). Efter en kvart ringer telefonen… hmm kan vara dagis.. springer ut i köket för att svara, nån lägger förstås på luren på en gång och jag står med foten i en bajshög.. Ser mig omkring, Rufus har lyckats kissa ner mattan samt lagt 2 paranta bajshögar på den andra mattan. Medan jag mumlar en rad svordomar skrubbar jag rent efter gubben som borde tacka sin lyckliga stjärna att hans ”bonusmatte” jobbar inom geriatriken.
Kryp isäng igen, börjar slappna av lite lagomt då jag hör Ozzy tokskälla i vardagsrummet. Går upp, ut i vardagsrummet och får se att Rufus på något märkligt sätt lyckats få upp altandörren. Ozzy är kvar inne men Iris och Rufus galopperar glatt iväg..*SUCK*.
Snabbt på med jacka, mössa, ett par brallor och sonens dödskalle-foppadojor. Ut och möta blickarna från andra irriterade hundägare som försöker se efter sina hundar. Rufus hann jag ikapp ganska snart, han har efter kastreringen lagt på sig mer (66-67kg nu?) och orkar inte springa så fort längre. Kopplade honom och ropade på Iris. Hon är i vanliga fall duktig att komma när jag ropar men nu ska hon löpa och hormonerna talar. En annan hundägare som till en början var jättearg försökte hjälpa mig då han insåg att hon inte var lössläppt av mig utan rymt. Han gav upp och gick vidare. Iris drog iväg likt en gasell över en stor gräsplätt. Där mötte hon en tjej med en liten hund som fattade galoppen och ropade ”är hon på rymmen?” -JAAA, ta henne och håll henne om du får möjlighet. Sagt och gjort. Hon får tag i Iris halsband…. *lättnad*… går fram för att koppla henne… VAD HÄNDER??? Jo Rufus flyger på tjejens lilla hund o biter honom… Iris springer iväg igen… jag får behärska mig för att inte dräpa Rufus på plats. Binder fast tönt-Frasse i en stolpe och hjälper tjejen kolla sin hund.. det verkar ha gått bra. Lämnar namn och telefonnummer utifall det blir något mer. F-n, hon försökte hjälpa mig och så blev det så där… jag skämdes enormt.
Fick tag på Iris och stampade argt hem. Väl hemma körde jag ut Rufus i trädgården, stängde dörren till sovrummet… orkar inte se så mycket som en nos eller svans just nu, tänkte jag. Då öppnas dörren och in kommer lilla Ozzy, hoppar upp i sängen och lägger sitt söta huvud på kudden… okej, lite nos orkar jag nog se och pussa på
Sov sen i 7 timmar, slockande som en klubbad oxe. På kvällen tog jag och Ozzy en prommis och klickertränade lite… allt klaffade… han var så duktig. Iris surade lite men jag tyckte att hon motionerat klart för den dagen.
Rufus i hundgården..
Lite intressant läsning…
http://www.viltskadecenter.se/images/stories/Publikationer/att_skydda_tamdjur.pdf
http://www.kvp.se/nyheter/1.1738750/hundarna-haller-vargen-langt-borta
Struntade i moppningen för stunden… fick så fina bilder från Gotland jag vill visa.
Iris kennel-matte Tanja skickade dessa. TACK!!!
Första bilden är på Lizzy, Iris kullsyskon, otroligt mysig hund tycker jag.
Här gosar vi upp hos husse ordentligt Pappa Anchar är med också.
På bilden ser man pappa Anchar bättre… Iris är så lik sin pappa i blick och ansikte tycker jag
Gos med 2 estrelor…. kan det bli så mycket bättre?
Tack än en gång för de fina bilderna Tanja och Peter
Nu SKA jag moppa…. huuuu…
Ha det gott så länge
Har fått ett ”ryck” igen och fått för mig att jag är händig. Håller på att ordna en toalett i källaren och det känns som om det aldrig tar slut. Första advent i morgon och leriga tassavtryck överallt.
Iris har varit så harmonisk de senaste dagarna, inbillar mig att hon har ett konstant leende på läpparna. Glad, nöjd och fantastiskt mysig (mer än vanligt). Ozzy är inne i en trots nu, han utmanar medvetet. Gör saker han vet att han inte får och tittar samtidigt utmanande på mig. Det roliga är att promenaderna funkar riktigt bra nu med de båda. Det är en fröjd att gå med dom. Det känns inte längre som en fars att ta en promenad. Var och en för sig funkar bra men när jag kommer hem på morgonen efter att ha jobbat i 10 timmar vill jag kunna ta dom båda samtidigt på morgonpromenad utan att få orangutang-armar eller försöka hålla Ozzy på en sida av mig så att han inte ska bita Iris i öronen då hon försöker kissa.
Nu är det dags med en omgång med moppen igen…
Här kommer lite mer bilder från besöket i Karlstad
Här har jag för mig att Ewa försöker styra upp hundarna för en ”fin” bild…. gick ju bra *host*
Så fina våra tjejer…..
Så otroligt söta… man smälter
Sist och minst (inte länge till )… min tjusiga kille…
Sitter på jobbet nu och tänker på helgen… äntligen blev det av, resan till Iris syster Chara och hennes matte Ewa. Bilen packades med resväska, och hundar och lite bra musik på stereon. Vid första stoppet i Köping hoppade Ozzy glatt ur bilen med en stump till koppel… in på ICA och köpa ett nytt.. HUUUUND!!!
Andra rastningen vid Karlskoga gick bättre, Ozzy hittade sin pipande tuggleksak att bita på istället för koppel. Matte var dessutom mer förutseende och la det i framsätet. Med musik i bilen ackomanjerad av ihärdiga pip från Ozzys leksak fortsatte färden och till slut var vi framme i Vämlands stora skogar.
Oh vad kul det var att äntligen få träffas. Lilla Chara var precis så söt som jag föreställt mig av korten jag fått. Det var full fart på hundarna, jag vet inte hur stort ett hus ska vara för att det ska kännas lagomt stort för 3 Estrelor .
Det kommer mer bilder, dessa har jag fått av Ewa. Mina 5 första blev suddiga efter Charas granskning av linsen…. och till mitt och Ewas försvar får jag väl också säga att det är inte lätt att ta bilder på 3 hundar som aldrig är stilla.
Lilla Chara som vet vad tanten gömmer bakom ryggen…
Här ser vi så snälla ut som vi bara kan…godis por favor.
Ozzy försöker sin sedvanliga taktik för att slippa jobba för godiset…. hypnotisera sin matte..SE MIG DJUPT I ÖGONEN OCH GE MIG…GE MIG!!
Mattes gullegris… på alla sätt och vis
Inte många sekunder de låg så här stilla.
Det kommer fler bilder snart… vet att kennel-matte Tanja kollar
Stort tack till Ewa o Chara för att vi fick komma, vi ser redan fram emot april
Vädret ute är ju mindre kul, det är så lerigt på gräsmattan nu vilket innebär att det blir lerigt inne då hundarna far ut och in i ett.
För att reducera antal våttorkningar har jag försökt att ha hundarna inne mer dvs inte lika mycket spring ute vilket in sin tur innebär att det mesta av buset sker inomhus.
De är verkligen som barn… väljer sina tillfällen att fara runt och låta som en flock utsvälta vargar. När jag pratar i telefonen tex… går knappt att höra något… försöker jag gå undan följer de glatt efter. Titta på tv… alltid bus och stoj framför tv:n. De går aldrig ut i hallen, sovrummet eller köket och busar.. de ska ha publik.
Idag har jag givit upp… jag tar torkningarna av tassarna och våttorkningar av golvet, bara jag för titta på tv och faktiskt höra vad de säger också
Som jag tidigare skrev satt jag o kollade lite bilder från v 44. På bilden busar jag och Iris om en pinne samtidigt som vi eldar massa sly. Bilden är väl inte så jättebra men den stora sonen utbrast över min axel..
-MEN MAMMA!!!??!! SLÅR DU IRIS?? HUR KAN DU???
Bilden i fråga:
Ska jobba 3:e natten i natt så det kanske är därför mina tankar går till sängar och sömn mycket nu.
Satt och kikade på lite kort från Gotland (var där med barnen o pappa) och såg denna.
Satt uppe sent och pratade, när jag väl skulle i säng mötte mig denna syn.