jag och mina estrelor

Fredags förmiddag är en dag som jag sent kommer att glömma, nog för att jag ska göra mitt bästa men tvivlar på att det kommer att gå riktigt bra.

Jag hade jobbat 2 nätter, första natten var riktigt vidrig… så där så man tar en kopp kaffe stående vid automaten när klockan är 1,30, magen vrålar. Natten efter blev rätt lugn mellan 1 och 4 men sen satte det igång igen. Var så trött när jag kom hem. Tog ut Iris och Ozzy på en prommis… det är skönt med den promenaden, jag rensar huvudet lite och varvar ner snabbare.

Efter frukosten kröp jag i säng, då bestämde sig samboskapet för att ta in sin hund (som aldrig vill vara inne). Efter en kvart ringer telefonen… hmm kan vara dagis.. springer ut i köket för att svara, nån lägger förstås på luren på en gång och jag står med foten i en bajshög.. Ser mig omkring, Rufus har lyckats kissa ner mattan samt lagt 2 paranta bajshögar på den andra mattan. Medan jag mumlar en rad svordomar skrubbar jag rent efter gubben som borde tacka sin lyckliga stjärna att hans ”bonusmatte” jobbar inom geriatriken.

Kryp isäng igen, börjar slappna av lite lagomt då jag hör Ozzy tokskälla i vardagsrummet. Går upp, ut i vardagsrummet och får se att Rufus på något märkligt sätt lyckats få upp altandörren. Ozzy är kvar inne men Iris och Rufus galopperar glatt iväg..*SUCK*.

Snabbt på med jacka, mössa, ett par brallor och sonens dödskalle-foppadojor. Ut och möta blickarna från andra irriterade hundägare som försöker se efter sina hundar. Rufus hann jag ikapp ganska snart, han har efter kastreringen lagt på sig mer (66-67kg nu?) och orkar inte springa så fort längre. Kopplade honom och ropade på Iris. Hon är i vanliga fall duktig att komma när jag ropar men nu ska hon löpa och hormonerna talar. En annan hundägare som till en början var jättearg försökte hjälpa mig då han insåg att hon inte var lössläppt av mig utan rymt. Han gav upp och gick vidare. Iris drog iväg likt en gasell över en stor gräsplätt. Där mötte hon en tjej med en liten hund som fattade galoppen och ropade ”är hon på rymmen?” -JAAA, ta henne och håll henne om du får möjlighet. Sagt och gjort. Hon får tag i Iris halsband…. *lättnad*… går fram för att koppla henne… VAD HÄNDER??? Jo Rufus flyger på tjejens lilla hund o biter honom… Iris springer iväg igen… jag får behärska mig för att inte dräpa Rufus på plats. Binder fast tönt-Frasse i en stolpe och hjälper tjejen kolla sin hund.. det verkar ha gått bra. Lämnar namn och telefonnummer utifall det blir något mer. F-n, hon försökte hjälpa mig och så blev det så där… jag skämdes enormt.

Fick tag på Iris och stampade argt hem. Väl hemma körde jag ut Rufus i trädgården, stängde dörren till sovrummet… orkar inte se så mycket som en nos eller svans just nu, tänkte jag. Då öppnas dörren och in kommer lilla Ozzy, hoppar upp i sängen och lägger sitt söta huvud på kudden… okej, lite nos orkar jag nog se och pussa på

Sov sen i 7 timmar, slockande som en klubbad oxe. På kvällen tog jag och Ozzy en prommis och klickertränade lite… allt klaffade… han var så duktig. Iris surade lite men jag tyckte att hon motionerat klart för den dagen.

Rufus i hundgården..

This entry was posted on lördag, december 5th, 2009 at 15:02 and is filed under Okategoriserat. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.